Rasinfo         

 Ursprungsland : Belgien

De belgiska vallhundarna är uppdelade i fyra varianter:

Groenendael långhårig svart

Laekenois    strävhårig röd

Malinois     korthårig röd

Tervueren   långhårig röd

Vid slutet av 1800-talet fanns i Belgien ett antal vallhundar

av skilda typer och olika pälsvarianter. En grupp ledd av

professor A.Reul från veterinärmedicinska högskolan i

Cureghem bildades för att bringa lite ordning och A.

Reul kan anses vara den verklige pionjären och grundaren

av rasen.

Rasen antogs officiellt 1891-1897. År 1891 bildades en rasklubb

i Bryssel och samma år organiserade professor A. Reul

en granskning av 117 hundar i Cureghem, vilket gjorde det

möjligt att uppskatta numerären och att välja ut de bästa

individerna. De följande åren påbörjades ett avelsurval

bl.a. genom att linjeavla på vissa hanhundar.

År 1892 presenterade rasklubben en första mycket

detaljerad rasstandard. Bara en enda ras med tre pälsvarianter

blev tillåten.

Då rasen var den vanlige mannens hund och därför utan

status var det först år 1901 som de första belgiska

vallhundarna blev registrerade hos den belgiska

kennelklubben.

Under de följande åren föresatte sig uppfödarna att ena

typen och rätta till felen. Ungefär år 1910 hade den belgiska

vallhundens typ och temperament blivit befäst.

Frågan om olika varianter och tillåtna färger har orsakat

många schismer. Däremot har det som rör morfologin,

temperamentet och anlaget för arbete aldrig orsakat någon

oenighet.

Den belgiska vallhunden skall ha normala och harmoniska

proportioner och utstråla elegans och kraft. Den skall vara

medelstor med torr och stark muskulatur. Rasen skall vara

kvadratisk, härdig, rustad för utomhusvistelse oberoende

av årstid och de klimatväxlingar som är vanligt förekommande

i Belgien.

Med sina harmoniska proportioner och det stolt burna huvudet

skall den belgiska vallhunden ge ett intryck av elegant robusthet,

vilket bör vara ett utmärkande drag för en arbetande hund.

När hunden döms i stående skall den ställa sig i en naturlig

position utan att föraren rör hunden.

Rasen är ursprungligen en vallhund, men är idag en brukshund

(för vakt, försvar, spår osv) och mångsidig tjänstehund liksom

familje-hund.

Rasen skall vara vaksam och aktiv, mycket livfull och alltid redo

till handling. Förutom sina medfödda anlag som vallhund har

rasen också värdefulla egenskaper, som gör den till en utmärkt

vakthund. Om så behövs, tvekar den inte att försvara sin husbonde.

Rasen förenar alla de egenskaper man kan önska av en vall-, vakt-,

skydds- och tjänstehund. Dess livliga och vakna temperament 

och dess självsäkra sinne, utan någon rädsla eller aggressivitet, 

skall avspeglas i kroppshållningen och det stolta och uppmärksamma

uttrycket i de gnistrande ögonen. Man skall ha i åtanke ”lugn”

och ”djärv” vid bedömning av rasen.

Den belgiska vallhunden är ständigt i rörelse och förefaller vara

outtröttlig. Rörelserna är snabba, elastiska och livliga. Hunden är

kapabel till plötsliga vändingar i full fart. På grund av sitt kvicka

temperament samt önskan att vakta och skydda har den en

markant tendens att röra sig i cirklar.

Belgaren är en frisk, medelstor hund med ungefär samma mankhöjd

som en Schäfer.

   Idealmankhöjd: Hanhund 62 cm

                                  Tik 58 cm

       Vikt:            Hanhund: ca 25-30 kg

                                  Tik: ca 20-25 kg.

Belgaren är inte en hund som passar alla människor. Den är

glad, livlig, alert och intelligent och i rätta händer är den en

utmärkt allroundhund men man skall också vara kritisk mot sig

själv innan man skaffar sig en Belgare (eller kanske en hund över

huvud taget). Belgaren kräver att få vara en del av familjen. Det

duger inte att arbeta heltid och låta någon rasta den någon gång

mitt på dagen. Det kan leda till katastrof framför allt vad beträffar

en olycklig och ensam hund som saknar sin flock och vantrivs men

också vad den i sin ensamhet kan förvandla möblerna i hemmet till.

Om Du inte aktiverar den så tar den initiativet och gör det själv.

Belgarens livliga intellekt gör att den fattar snabbt. Man brukar säga

att tanke och handling är ett och detta gör att vissa människor inte

passar som Belgarägare. Det gäller att ha klart för sig att detta inte

är en hund som trivs med att bara ligga i soffan och göra ingenting.

Här krävs dock en balansgång eftersom det kan vara bra att lära sin

valp att ta det lugnt också. Socialträning och miljöträning är ett

måste men minst lika viktigt är att hunden blir harmonisk. Tag gärna

med den till vänner och bekanta och lär den att ligga still och

koppla av. Ställ krav på Din hund i vardagen och du får en härlig

kompis i många år framöver - i nöd och lust, i vått och torrt.

Källa: SKK:s och Afbv:s rasbeskrivningar

Tillbaka